Otto Wallin (20-0/13 KO) tog hem en lysande poängseger över Adrian Granat (15-2/14 KO) i Gärdehov ishall inför en jublande och hänförd publik på ca 2500 personer och erövrade därmed såväl SM-bältet som EBU/EU-bältet i tungvikt. Wallins triumf var i stor utsträckning taktisk och han satte inledningsvis briljant sitt mönster på fighten, boxade smart ut den tyngre och längre Granat, som blott landade ett fåtal goda höger under matchen första halva och ingen av dem helt ren, medan Sundsvalls-fightern inför en i talkörer skanderande publik drog in den ena tunga vänstern efter den andra i skåningens mellangärde och skickligt vek undan och prickade en stingande höger jabb rakt i ansiktet på Granat som momentant ställde honom halvt felvänd .. för att sen bli prickad i kroppen igen, och på detta vis byggde Wallin upp sju raka rondsegrar innan Granat lyckades vinna sin första rond, den åttonde. Då lyckades Adrian fånga in Otto och hade flera bra sekvenser, dock utan att förmå landa något verkligt tungt. Wallin var den klart snabbare av de två och hade ett excellent fotarbete som tog honom ur brydsamma situationer; de delade på domarrösterna i nionde,
Otto tog åter tionde, men en nu nästan desperat satsande Granat lyckades vinna slutomgångarna, även om den sista kunde diskuteras. Det var en fair och ren fight i starkt tempo, där visserligen Wallin träffade lågt vid några tillfällen och en retad Granat då replikerade med vasst snack i ringen, vilket beivrades av ringdomare Christophe Fernandez. Båda klarade sig undan med smärre blämmor i ansiktet, Adrian med rodnande mellangärde och först i tolfte ronden med ett cut över höger ögonbryn. När allt var över sträckte Otto jublande båda armarna i luften, och poängsiffrorna deklarerade också sedan en klar seger till Sundsvalls boxningsstolthet: Andre Pasquier117-111, Erkki Meronen 117-112, Bela Florian 118-110.
Därefter kröntes Otto Wallin med EU-bältet runt midjan, och fick SM-bältet hängandes över ena axeln. Han grep mikrofonen efter en kort intervju och tackade Sundsvall och sin härliga hemmapublik för fantastiskt stöd. Nu väntar en spännande framtid för honom med en potentiell EM-fight inom en viss tid .. och det har höjts ett massmedialt snack om en möjlig Tyson Fury-fight, vilket dock ter sig klart mindre realistiskt i närtid. För Adrian Granat blir det att återvända till ritbordet, men även om förlusten var klar, var den inte massiv, utan han fick också ny kredit på vägen av det faktum att han var ’farlig’ till tusen hela vägen ut och stark som attan i matchslutet. Så även om förlusten svider, så finns mer att hämta för honom efter viss analys och omstart.
Mikaela Laurén har vid 42 års ålder och en stor och omfattande proffskarriär, nu krönt i Gärdehov med ännu ett VM-bälte, låt vara IBO-versionen i Super welter/lätt mellanvikt, nått porten till vägs ände. Det är bara hon själv som bestämmer om det nu är nog – det kommer att finnas tuffa anbud där ute, som en retur mot Klara Svensson – men hon planerar bröllop inom kort och hon tänker skaffa barn oh ser slutet på en karriär som ändå överträffat det mesta en sen och besvärlig proffsstart tyckts kunna ge. Säger hon att det nu räcker så har hon gjort mer än nog – och lämnar gamet på topp.
Mikaela (30-5/13 KO) hamnade i ett frenetiskt ’krig’ mot Verena Kaiser (10-1/5 KO) och fick gräva djupt i sitt fighter-hjärta för att ta hem en knapp men ändå klar poängseger, i en match där hon tvangs kämpa för varje liten framgång. Kaiser bet sig kvar i fighten och kom tillbaka starkare för än mer och var tuffare mot slutet än i början. Laurén tog hem de första två ronderna, tappade tredje, men tog så tre på raken om än med delade domarröster, så jämnt var det, tappade sjunde, tog åttonde men förlorade knappt (delade röster igen) de två sista. Det blev emellanåt ett kanske inte så vackert men intensivt ställningskrig, där båda gav och tog! När domarrösterna summerades hade en domare oavgjort 95-95, de övriga två svensk seger med 96-94, 97-93. Nu får vi se, som sagt, vad som händer härnäst. Excellent ringdomare var Mikael Höök.
Sven Fornling (14-1/7 KO) i försvar av sitt IBF/Baltic-bälte i lätt tungvikt visste från start att han hade emot sig en ruggigt stark tjeck i Karel Horejsek (12-9-3/10 KO), en huggkubbe till karl, men ändå började detta lugnt för den tuffe skåningen. Första ronden gav tjecken bort utan att uträtta något mer än studera, i andra kom han framåt men blev prickad av Sven, och det mönstret hängde i ytterligare ett par ronder, men i femte kom Karel till massiv attack och började träffa hårt och det blev än värre i sjätte, som slutade med att en lite tagen svensk lommade iväg till fel hörna efter gonggongen .. där var det en smärre kris, faktiskt, men Sven reste sig starkt ur denna ock kom tillbaka med tre snygga rondsegrar för att så hamna i ett nytt tufft ’krig’ i tionde och sista, som han dock fick av två av poängdomarna. Segern satt hårt åt, det blev en jobbig kväll, men det var likväl en mycket stark insats av denna skånska krigare, och siffrorna blev till sist tämligen klara: 97-93 x 2, 99-91 ..! En härlig fight och en snygg seger – och det blir inom kort ett än större jobb för Fornlling, med största sannolikhet.
I ett på förhand mycket spännande skandinaviskt möte mellan Simon Henriksson (5-2/1 KO) och tuffe dansken Mikkel Nielsen (5-0/3 KO) kom dramat av sig, då det visade sig att Simon inte kunde hänga med i Mikkels offensiv, slog helt enkelt för lätt och för lite, fick till en bra tredje rond och tycktes då kunna bryta en besvärande trend i matchen, men i fjärde gick svensken ner i repen och tog räkning och i femte satte han ett knä i golvet och tog ny räkning och var i svårt bryderi i rondens avslut. I pausen till sista ronden gav svenska hörnan upp, precis som gonggongen gick. Därav TKO 6.
Rocco Wadell (5-0/2 KO) tog en snygg och stark seger, tre helt klara ronder och en lite jobbigare avslutande men även den med rondseger (40-36 x 3) över Mark Krammerstodter (3-2-1/1 KO) i supermellanvikt. En stark comeback av Rocco efter en tids uppehåll och intensiv träning.
Robin Safar (6-0/3 KO) boxade hem en poängmässigt överlägsen men i realiteten ganska tuff och jobbig fight mot Josip Perkovic (4-5-1/2 KO), där båda boxarna vägde flera kg mer än den lätta tungvikt detta kallades för (82,9 respektive 84 kg), alltså egentligen catchweight, och även om det var Robin som var närmast att landa något avgörande var ingen av dem i fara att slås ut. Perkovic tog räkning i repen, hårfint från en ’stående räkning’, i femte ronden men redde sedan ut den mindre krisen. Safars seger skrevs till 60-53 x 3.
Oliver Flodin (3-0) fick en ny tuff uppgift i lurige och mycket rutinerade (lång amatörkarriär) Aliaksandr Dzemka (5-4/1 KO) från Vitryssland, där den senare var snubblande nära att gå ner för räkning i första ronden men redde ut situationen,och sen gav de två en både underhållande och fartfylld fight som gick med alla ronder till poängseger för smålänningen (40-36 x 3).
Hela tävlingen inleddes med två tungviktsfighter som inte blev mycket att yvas över. EC Boxings Agron Smakici (13-0/11 KO) slog ut georgiern Giorgi Tamazashvili (5-3/5 KO) på 1:05 med en kroppsträff i rond 1, och Sauerlands Albon Pervizaj(8-0/5 KO) stoppade enkelt store Irakli Gvenetadze (10-7/9 KO) via två nedslagningar på TKO 2, tid 1:23. Båda två stallboxarna gjorde bra nära större succé som skjortlösa ’rondpojkar’ i matchen Laurén vs Kaiser. På ringside satt Erik Skoglund tillbaka i sin rätta miljö – en ytterst välkommen gäst, och han tycktes trivas mycket bra.
WALLIN VANN KLART THRILLER ÖVER GRANAT – LAURÈN CHAMP IGEN – FORNLING TOG STENTUFF SEGER ÖVER HOREJSEK – I STOR BOXNINGSGALA I SUNDSVALL
Otto Wallin (20-0/13 KO) tog hem en lysande poängseger över Adrian Granat (15-2/14 KO) i Gärdehov ishall inför en jublande och hänförd publik på ca 2500 personer och erövrade därmed såväl SM-bältet som EBU/EU-bältet i tungvikt. Wallins triumf var i stor utsträckning taktisk och han satte inledningsvis briljant sitt mönster på fighten, boxade smart ut den tyngre och längre Granat, som blott landade ett fåtal goda höger under matchen första halva och ingen av dem helt ren, medan Sundsvalls-fightern inför en i talkörer skanderande publik drog in den ena tunga vänstern efter den andra i skåningens mellangärde och skickligt vek undan och prickade en stingande höger jabb rakt i ansiktet på Granat som momentant ställde honom halvt felvänd .. för att sen bli prickad i kroppen igen, och på detta vis byggde Wallin upp sju raka rondsegrar innan Granat lyckades vinna sin första rond, den åttonde. Då lyckades Adrian fånga in Otto och hade flera bra sekvenser, dock utan att förmå landa något verkligt tungt. Wallin var den klart snabbare av de två och hade ett excellent fotarbete som tog honom ur brydsamma situationer; de delade på domarrösterna i nionde,
Otto tog åter tionde, men en nu nästan desperat satsande Granat lyckades vinna slutomgångarna, även om den sista kunde diskuteras. Det var en fair och ren fight i starkt tempo, där visserligen Wallin träffade lågt vid några tillfällen och en retad Granat då replikerade med vasst snack i ringen, vilket beivrades av ringdomare Christophe Fernandez. Båda klarade sig undan med smärre blämmor i ansiktet, Adrian med rodnande mellangärde och först i tolfte ronden med ett cut över höger ögonbryn. När allt var över sträckte Otto jublande båda armarna i luften, och poängsiffrorna deklarerade också sedan en klar seger till Sundsvalls boxningsstolthet: Andre Pasquier117-111, Erkki Meronen 117-112, Bela Florian 118-110.
Därefter kröntes Otto Wallin med EU-bältet runt midjan, och fick SM-bältet hängandes över ena axeln. Han grep mikrofonen efter en kort intervju och tackade Sundsvall och sin härliga hemmapublik för fantastiskt stöd. Nu väntar en spännande framtid för honom med en potentiell EM-fight inom en viss tid .. och det har höjts ett massmedialt snack om en möjlig Tyson Fury-fight, vilket dock ter sig klart mindre realistiskt i närtid. För Adrian Granat blir det att återvända till ritbordet, men även om förlusten var klar, var den inte massiv, utan han fick också ny kredit på vägen av det faktum att han var ’farlig’ till tusen hela vägen ut och stark som attan i matchslutet. Så även om förlusten svider, så finns mer att hämta för honom efter viss analys och omstart.
Mikaela Laurén har vid 42 års ålder och en stor och omfattande proffskarriär, nu krönt i Gärdehov med ännu ett VM-bälte, låt vara IBO-versionen i Super welter/lätt mellanvikt, nått porten till vägs ände. Det är bara hon själv som bestämmer om det nu är nog – det kommer att finnas tuffa anbud där ute, som en retur mot Klara Svensson – men hon planerar bröllop inom kort och hon tänker skaffa barn oh ser slutet på en karriär som ändå överträffat det mesta en sen och besvärlig proffsstart tyckts kunna ge. Säger hon att det nu räcker så har hon gjort mer än nog – och lämnar gamet på topp.
Mikaela (30-5/13 KO) hamnade i ett frenetiskt ’krig’ mot Verena Kaiser (10-1/5 KO) och fick gräva djupt i sitt fighter-hjärta för att ta hem en knapp men ändå klar poängseger, i en match där hon tvangs kämpa för varje liten framgång. Kaiser bet sig kvar i fighten och kom tillbaka starkare för än mer och var tuffare mot slutet än i början. Laurén tog hem de första två ronderna, tappade tredje, men tog så tre på raken om än med delade domarröster, så jämnt var det, tappade sjunde, tog åttonde men förlorade knappt (delade röster igen) de två sista. Det blev emellanåt ett kanske inte så vackert men intensivt ställningskrig, där båda gav och tog! När domarrösterna summerades hade en domare oavgjort 95-95, de övriga två svensk seger med 96-94, 97-93. Nu får vi se, som sagt, vad som händer härnäst. Excellent ringdomare var Mikael Höök.
Sven Fornling (14-1/7 KO) i försvar av sitt IBF/Baltic-bälte i lätt tungvikt visste från start att han hade emot sig en ruggigt stark tjeck i Karel Horejsek (12-9-3/10 KO), en huggkubbe till karl, men ändå började detta lugnt för den tuffe skåningen. Första ronden gav tjecken bort utan att uträtta något mer än studera, i andra kom han framåt men blev prickad av Sven, och det mönstret hängde i ytterligare ett par ronder, men i femte kom Karel till massiv attack och började träffa hårt och det blev än värre i sjätte, som slutade med att en lite tagen svensk lommade iväg till fel hörna efter gonggongen .. där var det en smärre kris, faktiskt, men Sven reste sig starkt ur denna ock kom tillbaka med tre snygga rondsegrar för att så hamna i ett nytt tufft ’krig’ i tionde och sista, som han dock fick av två av poängdomarna. Segern satt hårt åt, det blev en jobbig kväll, men det var likväl en mycket stark insats av denna skånska krigare, och siffrorna blev till sist tämligen klara: 97-93 x 2, 99-91 ..! En härlig fight och en snygg seger – och det blir inom kort ett än större jobb för Fornlling, med största sannolikhet.
I ett på förhand mycket spännande skandinaviskt möte mellan Simon Henriksson (5-2/1 KO) och tuffe dansken Mikkel Nielsen (5-0/3 KO) kom dramat av sig, då det visade sig att Simon inte kunde hänga med i Mikkels offensiv, slog helt enkelt för lätt och för lite, fick till en bra tredje rond och tycktes då kunna bryta en besvärande trend i matchen, men i fjärde gick svensken ner i repen och tog räkning och i femte satte han ett knä i golvet och tog ny räkning och var i svårt bryderi i rondens avslut. I pausen till sista ronden gav svenska hörnan upp, precis som gonggongen gick. Därav TKO 6.
Rocco Wadell (5-0/2 KO) tog en snygg och stark seger, tre helt klara ronder och en lite jobbigare avslutande men även den med rondseger (40-36 x 3) över Mark Krammerstodter (3-2-1/1 KO) i supermellanvikt. En stark comeback av Rocco efter en tids uppehåll och intensiv träning.
Robin Safar (6-0/3 KO) boxade hem en poängmässigt överlägsen men i realiteten ganska tuff och jobbig fight mot Josip Perkovic (4-5-1/2 KO), där båda boxarna vägde flera kg mer än den lätta tungvikt detta kallades för (82,9 respektive 84 kg), alltså egentligen catchweight, och även om det var Robin som var närmast att landa något avgörande var ingen av dem i fara att slås ut. Perkovic tog räkning i repen, hårfint från en ’stående räkning’, i femte ronden men redde sedan ut den mindre krisen. Safars seger skrevs till 60-53 x 3.
Oliver Flodin (3-0) fick en ny tuff uppgift i lurige och mycket rutinerade (lång amatörkarriär) Aliaksandr Dzemka (5-4/1 KO) från Vitryssland, där den senare var snubblande nära att gå ner för räkning i första ronden men redde ut situationen,och sen gav de två en både underhållande och fartfylld fight som gick med alla ronder till poängseger för smålänningen (40-36 x 3).
Hela tävlingen inleddes med två tungviktsfighter som inte blev mycket att yvas över. EC Boxings Agron Smakici (13-0/11 KO) slog ut georgiern Giorgi Tamazashvili (5-3/5 KO) på 1:05 med en kroppsträff i rond 1, och Sauerlands Albon Pervizaj(8-0/5 KO) stoppade enkelt store Irakli Gvenetadze (10-7/9 KO) via två nedslagningar på TKO 2, tid 1:23. Båda två stallboxarna gjorde bra nära större succé som skjortlösa ’rondpojkar’ i matchen Laurén vs Kaiser. På ringside satt Erik Skoglund tillbaka i sin rätta miljö – en ytterst välkommen gäst, och han tycktes trivas mycket bra.