De olympiska boxningarna i Paris återstartade, efter en vilodag, på tisdagen med att nu flytta in på ikoniska Roland Garros för sista fem dagarna av turneringen, och kvällens program toppades av den första finalen av de totalt tretton finaler (7 för herrar & 6 för damer) som fullbordar programmet. Och först ut var finalen i damernas lättvikt 60 kg med långa, slanka kinesiskan Wen Lu yang, en 33-åring med Asian Games-guld & VM-brons på meritlistan, mot kortare, kompaktare irländskan Kellie Harrington, den 34-åriga försvarande OS-drottningen från Tokyo-OS, tillika EM, VM & European Games-vinnare, så smått en legend i sporten och avgudad idrottskvinna i sitt hemland.
Det blev en öppen fight, byggd på snabb attack och kontra-boxning, där de dock emellanåt fastnade i clinch, men framförallt Harrington försökte undvika det senare, och skapade en allteftersom mycket bra boxningsmatch! Hon är normalt en ortodox boxare men bytte här ofta till att ’switcha’ till south paw, vilket hon behärskar utmärkt, och boxade mot slutet utomordentligt bra! I själva verket vann hon solklart, men en udda (koreansk) domare envisades med att helt enögt döma för kinesiskan, varför domslutet blev 4-1 till Harrington!
Att segern betydde massor för irländskan visade sig tydligt efteråt, då tårarna sprutade, och hon blev kvar i ringen en lång stund, först på knä i nästan något som liknade bön och sen dansande en riverdance i ringens mitt, ensam och sedan med tränarna i en hejdlös glädje – till en stor tillrest irländsk publiks vansinniga jubel! I intervju efteråt, med den irländske ex-proffsvärldsmästaren Carl Frampton, sa hon frankt: ”Detta slår allt! Det är mycket större än Tokyo (som ju skedde i pandemi-dvala, utan publik) och helt underbart med den här publiken! Men nu är det slut! Nu drar jag mig tillbaka! Jag har vunnit allt, och en proffskarriär lockar inte .. jag är klar – jag slutar på topp!”
Tjejernas boxning har annars inte helt övertygat på detta OS. Just den kvinnliga delen av sporten har hamnat i ett utpräglat taktiskt ’rävspel’, där det numera blir tämligen lite action .. mycket fäktning på distans och sedan enstaka utfall som ofta fastnar i låsningar och bök, och med enbart ett smärre antal riktigt bra matcher. En av de få som klarar balansera på gränsen till underhållande boxning, trots i grunden med ”rävspel” som taktik, är den turkiska BuseNaz Cakiroglu, som i sin flugvikt-semi klart besegrade filippinskan Aira Villegas, medan i motsvarande semi Kinas Yu Wu och kazaken Nazim Kysaibay i stort sett lyckades förstöra sin kamp. Wu vann med 4-1. Och i 66 kg kunde Kinas Lin Yang tämligen tveksamt (4-1) vinna över Taipes Nien Chin Chen, i en trots allt skaplig fight, medan kontroversiella (x y-kromosom bråket) algeriskan Imane Khelif klart spöade thailändskan Janjeam Suwannapengh, där den senare inte stod att känna igen – nu tveksam insats, måhända påverkad av det groteska mediapådraget (om allt annat än boxning; den mycket tvivelaktiga ”debatten” om testosteron-nivåer, som ju egentligen är ett futtigt gräl, i grund och botten, mellan maffiastyrda boxningsförbundet IBA och IOC). Därför var Harringtons riktigt vassa och granna avslutande finalmatch verkligt förlösande!
Herrarna var under detta första pass i Roland Garros bara med i leken i form av två semifinaler i 71 kg, där uzbeken Asadkhuja Muydinkhuaev hårfint men korrekt besegrade ende kvarvarande amerikan Omari Jones (3-2), i en match där jänken helt enkelt gjorde för lite och tycktes sakna absolut vilja. Det kommer att leda till diskussion om USA-fiasko i årets boxning, inte minst i belysning av att nästa OS går i USA (Los Angeles). Och i den andra semin besegrade Mexikos unge tuffing, i sak lika hårfint men också nog faktiskt helt rätt (3-2), Storbritanniens enda kvarvarande fighter, Lewis Richardson. Det är också anmärkningsvärt svagt av ö-landet.
Bilder: Harrington vs Yang i match; prispallen i 60 kg: Wen Lu Yang (CHN), Kellie Harrington (IRL), Beatriz Ferreira (BRA) & Shi Yi Wu (TPE).
FÖRSTA OS-GULDET TILL KELLIE HARRINGTON
De olympiska boxningarna i Paris återstartade, efter en vilodag, på tisdagen med att nu flytta in på ikoniska Roland Garros för sista fem dagarna av turneringen, och kvällens program toppades av den första finalen av de totalt tretton finaler (7 för herrar & 6 för damer) som fullbordar programmet. Och först ut var finalen i damernas lättvikt 60 kg med långa, slanka kinesiskan Wen Lu yang, en 33-åring med Asian Games-guld & VM-brons på meritlistan, mot kortare, kompaktare irländskan Kellie Harrington, den 34-åriga försvarande OS-drottningen från Tokyo-OS, tillika EM, VM & European Games-vinnare, så smått en legend i sporten och avgudad idrottskvinna i sitt hemland.
Att segern betydde massor för irländskan visade sig tydligt efteråt, då tårarna sprutade, och hon blev kvar i ringen en lång stund, först på knä i nästan något som liknade bön och sen dansande en riverdance i ringens mitt, ensam och sedan med tränarna i en hejdlös glädje – till en stor tillrest irländsk publiks vansinniga jubel! I intervju efteråt, med den irländske ex-proffsvärldsmästaren Carl Frampton, sa hon frankt: ”Detta slår allt! Det är mycket större än Tokyo (som ju skedde i pandemi-dvala, utan publik) och helt underbart med den här publiken! Men nu är det slut! Nu drar jag mig tillbaka! Jag har vunnit allt, och en proffskarriär lockar inte .. jag är klar – jag slutar på topp!”
Herrarna var under detta första pass i Roland Garros bara med i leken i form av två semifinaler i 71 kg, där uzbeken Asadkhuja Muydinkhuaev hårfint men korrekt besegrade ende kvarvarande amerikan Omari Jones (3-2), i en match där jänken helt enkelt gjorde för lite och tycktes sakna absolut vilja. Det kommer att leda till diskussion om USA-fiasko i årets boxning, inte minst i belysning av att nästa OS går i USA (Los Angeles). Och i den andra semin besegrade Mexikos unge tuffing, i sak lika hårfint men också nog faktiskt helt rätt (3-2), Storbritanniens enda kvarvarande fighter, Lewis Richardson. Det är också anmärkningsvärt svagt av ö-landet.
Bilder: Harrington vs Yang i match; prispallen i 60 kg: Wen Lu Yang (CHN), Kellie Harrington (IRL), Beatriz Ferreira (BRA) & Shi Yi Wu (TPE).