Det har gått ett halvt sekel sedan den odödliga tredje matchen mellan Muhammad Ali (då 48-2/34 KO) och Joe Frazier (då 32-2/27 KO) i Araneta Coliseum i Manila, Filippinerna – den kamp som av promotorn Don King döptes till ”The Thrilla in Manila”, och som kanske är den hårdaste och mest spännande boxningsmatch som nånsin ägt rum..! Det var nämligen den 1/10 1975 kampen utkämpades; Muhammad Ali var då VM-kung i tungvikt för andra gången i karriären, och försvarade då sin VM-titel för trettonde gången, och nu mot ärkerivalen ”Smokin’” Joe. Ali hade hållit VM i sin första sejour 1964-67/70 .. avsatt 1967 pga sin vägran att göra värnplikt i Vietnam-kriget och slutgiltigt avgången 1970. Han kom tillbaka 1971 i den då enormt upphaussade ”The Fight” mot sin efterträdare Frazier i New York, men förlorade då i en fantastisk kamp på poäng efter 15 ronder, där det avgörande momentet var att han gick i golvet i sista ronden! Efter att Frazier förlorat VM-titeln till ”Big” George Foreman 1974 möttes Ali och Frazier en andra gång, i ett VM-kval i New York, där Ali hårfint och omtvistat vann på poäng över 12 ronder. I oktober ’74 mötte han så Foreman i den berömda ”Rumble in the Jungle” och vann sensationellt på KO i åttonde ronden. Nu var han framme vid sitt fjärde försvar av VM-titeln, i andra omgången, och tog sig an Frazier .. i ett tredje historiskt möte. Det blev en fullständigt ruggig kamp, utkämpad i fuktig, kvävande värme inför inemot 30.000 åskådare i arenan och en smått otroligt TV-publik på över 100 miljoner på ”cloced circuit” och 500.000 PPV på HBO med mera. Ali började mycket bra och tog en tidig klar ledning i matchen, men från mittenronderna kom Frazier i en enorm upphämtning, där han så när körde slut på Ali! I tolfte och trettonde ronderna stod jättedramat och vägde, med båda boxarna på utmattningens gräns i hettan, men fortsatt råtufft öga mot öga. ”The Greatest”, som Ali kallade sig själv och världen adopterade som hans tillnamn, kämpade sig till ett övertag i dessa avslutande ronder och i fjortonde hade han Frazier illa ute, på hälarna och snudd på att gå ner. Men själv var han då helt utpumpad. I pausen till sista ronden stoppade Fraziers tränare Eddie Futch matchen, kallade på domare Carlos Padilla och gav upp..! Ali reste sig mödosamt och lyfte ena armen till segertecken, men kollapsade sedan på ringgolvet, en kort stund. Efteråt enades båda om att detta varit ”det närmaste döden man kan komma”.. Nu är båda dessa odödliga kämpar borta – men minnet av deras största kamper lever i högsta grad, kanske speciellt denna ”Thrilla in Manila”.
50 ÅR SEDAN ”THRILLA IN MANILA”..!
Det blev en fullständigt ruggig kamp, utkämpad i fuktig, kvävande värme inför inemot 30.000 åskådare i arenan och en smått otroligt TV-publik på över 100 miljoner på ”cloced circuit” och 500.000 PPV på HBO med mera. Ali började mycket bra och tog en tidig klar ledning i matchen, men från mittenronderna kom Frazier i en enorm upphämtning, där han så när körde slut på Ali! I tolfte och trettonde ronderna stod jättedramat och vägde, med båda boxarna på utmattningens gräns i hettan, men fortsatt råtufft öga mot öga. ”The Greatest”, som Ali kallade sig själv och världen adopterade som hans tillnamn, kämpade sig till ett övertag i dessa avslutande ronder och i fjortonde hade han Frazier illa ute, på hälarna och snudd på att gå ner. Men själv var han då helt utpumpad. I pausen till sista ronden stoppade Fraziers tränare Eddie Futch matchen, kallade på domare Carlos Padilla och gav upp..! Ali reste sig mödosamt och lyfte ena armen till segertecken, men kollapsade sedan på ringgolvet, en kort stund. Efteråt enades båda om att detta varit ”det närmaste döden man kan komma”.. Nu är båda dessa odödliga kämpar borta – men minnet av deras största kamper lever i högsta grad, kanske speciellt denna ”Thrilla in Manila”.