Linn Sandströms seger över Maribel Ramirez om WBA/Gold-titeln på ABP Fight Night 13 i Kristianstad i lördags natt har på sina håll fått ett surt eftermäle, där domslutet mötts av besk kritik och kallats för ett ”rån” i den danska sajten ’Knock Out* (kritiker-duon Per Åke Persson & Hisham Zaben) och blev dito massivt kritiserat i Pluto-TV:s direktsändning (Paul Nilsen & Simon Henriksson) från galan som ’direkt felaktigt’, och i andra media kallas Sandströms seger ”kontroversiell” och ”fortunate/tursam”. Ringdomaren kritiserades för sina upprepade tillsägelser utan någon påföljd, vilket i sak räddade poäng åt Sandström. Det var, så som vi rapporterade på denna hemsida, en tämligen tät och poängmässigt jämn, och oviss, kamp med två ’ansikten’ – en första halva hämmad av Sandströms flagranta låsningar, och en andra halva med hennes snabbfotade bakåtflykt som signum. Den absoluta konstanten var Ramirez starka press framåt och synbara övertag i slagväxlingarna. Men detta ledde till den klassiska bedömningen i boxning av vad som är ’mest värt’ – Sandströms ofta utmärkta kontringar eller Ramirez press; det som ofta kommer ner till ”tycke och smak” .. en svår bedömning i boxning. ”Who do you like”, på engelska. Ofta ett dilemma i matcher ’tekniker vs puncher’. Studerar man domarprotokollet så är de kryptiska ronderna 3-4-5-6, efter att boxarna salomoniskt fått var sin av de inledande omgångarna. Trots att Ramirez i de rondernatämligen tydligt hade ett övertag, och Linn tilläts låsa (markant dessutom), så gav samtliga domare dessa ronder till svenskan, och det är där en viss obalans i bedömningen uppstår. Därefter dömer domarna relativt tydligt efter det som sker i ringen, varvid Ramirez hämtar in på Sandströms poängövertag. Poängdomare Mika Moisio får på detta vis en oavgjord kamp, 95-95. Andreas Stenberg får 96-94 till Sandström, medan danske poängsättaren Jan Christensen får fortsatt klart svenskt övertag, 97-93. Hade domarna, i’fairness’, gett blott en av ronderna 3-6 till Ramirez och ringdomare Höök faktiskt dragit en poäng från Sandström så hade vi alltså fått en helt annan segrare! Detta skall inte förta Sandströms fina insats och vassa jobb för att nå den seger hon nu fick, men i viss mån var hon ”fortunate” på vägen. Sedan är den, i viss svensk gnäll-anda, framförda kritiken mot Noel Gabors och John Salomonssons segrar helt vilse. Båda dessa fina fighters förlorade sista ronden i sina matcher, mot respektive Aljaz Venko och Bernard Plavec, men detta efter att Gabor boxat ut sin man i två och en halv rond – varefter Venko ”tog över”, varmed han i viss mån diskutabelt kundevunnit (även) tredje ronden – och ”Kiruna” i sin match klart tagit hem de två första och till nöds även tredje – men att vinna en avslutningsrond räcker givetvis inte till en seger. Det ger blott det klassiska ’avslutande intrycket’. Ingen av dessa utländska gäster var i närheten av en reell vinst. Det är struntprat. OJ
BESKT EFTERMÄLE PÅ DOMSLUT I ABP 13
Det var, så som vi rapporterade på denna hemsida, en tämligen tät och poängmässigt jämn, och oviss, kamp med två ’ansikten’ – en första halva hämmad av Sandströms flagranta låsningar, och en andra halva med hennes snabbfotade bakåtflykt som signum. Den absoluta konstanten var Ramirez starka press framåt och synbara övertag i slagväxlingarna. Men detta ledde till den klassiska bedömningen i boxning av vad som är ’mest värt’ – Sandströms ofta utmärkta kontringar eller Ramirez press; det som ofta kommer ner till ”tycke och smak” .. en svår bedömning i boxning. ”Who do you like”, på engelska. Ofta ett dilemma i matcher ’tekniker vs puncher’.
Studerar man domarprotokollet så är de kryptiska ronderna 3-4-5-6, efter att boxarna salomoniskt fått var sin av de inledande omgångarna. Trots att Ramirez i de rondernatämligen tydligt hade ett övertag, och Linn tilläts låsa (markant dessutom), så gav samtliga domare dessa ronder till svenskan, och det är där en viss obalans i bedömningen uppstår. Därefter dömer domarna relativt tydligt efter det som sker i ringen, varvid Ramirez hämtar in på Sandströms poängövertag. Poängdomare Mika Moisio får på detta vis en oavgjord kamp, 95-95. Andreas Stenberg får 96-94 till Sandström, medan danske poängsättaren Jan Christensen får fortsatt klart svenskt övertag, 97-93. Hade domarna, i’fairness’, gett blott en av ronderna 3-6 till Ramirez och ringdomare Höök faktiskt dragit en poäng från Sandström så hade vi alltså fått en helt annan segrare!
Detta skall inte förta Sandströms fina insats och vassa jobb för att nå den seger hon nu fick, men i viss mån var hon ”fortunate” på vägen.
Sedan är den, i viss svensk gnäll-anda, framförda kritiken mot Noel Gabors och John Salomonssons segrar helt vilse. Båda dessa fina fighters förlorade sista ronden i sina matcher, mot respektive Aljaz Venko och Bernard Plavec, men detta efter att Gabor boxat ut sin man i två och en halv rond – varefter Venko ”tog över”, varmed han i viss mån diskutabelt kundevunnit (även) tredje ronden – och ”Kiruna” i sin match klart tagit hem de två första och till nöds även tredje – men att vinna en avslutningsrond räcker givetvis inte till en seger. Det ger blott det klassiska ’avslutande intrycket’. Ingen av dessa utländska gäster var i närheten av en reell vinst. Det är struntprat.
OJ