En av världens stiligaste lättviktare genom alla tider, Howard Davis Jr, gick bort på onsdagen, offer för aggressiv lungcancer, vid en ålder av blott 59 år. Han fick diagnosen i februari, vid tiden för sin födelsedag, en renlevnadsman som aldrig vare sig druckit eller rökt.
Howard Davis vann OS-guld i lättvikt i Montreal, Kanada 1976 och fick då Val Barkers Trophy som spelens främsta boxare. Han vann också VM 1974 i Havanna, Kuba och räknas bland de största amatörboxarna nånsin. Han gjorde därefter en mycket stark professionell karriär men kom, nästan märkligt, inte att lyckas vinna en VM-titel. Totalt gjorde han 43 proffsmatcher (36-6-1/14 KO), alltid en superb stilist i ringen men hade, i någon mån, inte den avgörande punchen. Han var vid övergången till proffs den potentiellt starkaste av USA:s otroliga OS-gäng ’76 (fem guld: Leon Spinks, Michael Spinks, Sugar Ray Leonard, Davis & Leo Randolph) och fick då ett 1,5 miljoner dollars avtal med CBS. Tre gånger tog han sig till VM-matcher, samtliga märkligt nog på just OS-år: 1980 mötte han Jim Watt om WBC-VM och förlorade på poäng 15; 1984 mötte han Edwin Rosario om samma titel och förlorade hårfint på ett delat domslut över 12 ronder och 1988 mötte han i sin då sista match Buddy McGirt om IBF-VM i lätt welter och blev då knockad i första ronden. Han gjorde senare en comeback 1994-96. Efter karriären jobbade han som promotor för kampsport i Florida.
HOWARD DAVIS ÄR DÖD
En av världens stiligaste lättviktare genom alla tider, Howard Davis Jr, gick bort på onsdagen, offer för aggressiv lungcancer, vid en ålder av blott 59 år. Han fick diagnosen i februari, vid tiden för sin födelsedag, en renlevnadsman som aldrig vare sig druckit eller rökt.
Howard Davis vann OS-guld i lättvikt i Montreal, Kanada 1976 och fick då Val Barkers Trophy som spelens främsta boxare. Han vann också VM 1974 i Havanna, Kuba och räknas bland de största amatörboxarna nånsin. Han gjorde därefter en mycket stark professionell karriär men kom, nästan märkligt, inte att lyckas vinna en VM-titel. Totalt gjorde han 43 proffsmatcher (36-6-1/14 KO), alltid en superb stilist i ringen men hade, i någon mån, inte den avgörande punchen. Han var vid övergången till proffs den potentiellt starkaste av USA:s otroliga OS-gäng ’76 (fem guld: Leon Spinks, Michael Spinks, Sugar Ray Leonard, Davis & Leo Randolph) och fick då ett 1,5 miljoner dollars avtal med CBS. Tre gånger tog han sig till VM-matcher, samtliga märkligt nog på just OS-år: 1980 mötte han Jim Watt om WBC-VM och förlorade på poäng 15; 1984 mötte han Edwin Rosario om samma titel och förlorade hårfint på ett delat domslut över 12 ronder och 1988 mötte han i sin då sista match Buddy McGirt om IBF-VM i lätt welter och blev då knockad i första ronden. Han gjorde senare en comeback 1994-96. Efter karriären jobbade han som promotor för kampsport i Florida.