Till sist äntrade de så ringen, två odödliga legendarer – Mike Tyson, 54 (50-6/44 KO) och Roy Jones Jr, 51 (66-9/47 KO) – för 8 ronders exhibition (2-minuters; 12 ounce handskar), efter ett herrans ståhej om detta i veckor och månader i förväg och efter spekulation om det bara skulle bli vänlig lek eller fullt krig. Det blev fight på allvar, för den gamle ”Iron” Mike återuppstod faktiskt om än i åldrad skepnad och kom till verket med ”bad intensions” .. han laddade på från start, men hans urstyve, suveränt skicklige defensivt inriktade motståndare neutraliserade Tysons anfall, knöt blixtsnabbt upp honom och saboterade varje tillfälle till slagväxling, och domaren Ray Corona fick ett digert jobb att ta isär dem. Varpå Tyson kom farande igen och laddade på nytt för fullt!
Faktum är att Tyson gjorde det hela riktigt intressant och verkligen bjöd på kamp, och Jones gjorde ingalunda bort sig även om han förhindrade att det blev en stor fight. Men det var på riktigt, och det var inte alls dumt av två åldrande gentlemen! Hade det varit riktig bedömning hade Mike Tyson vunnit varenda rond av fighten; han gjorde helt klart det riktiga jobbet i ringen. Nu satt det en jury (bestående av gamla mästerboxarna Chad Dawson, Vinnie Pazienza och Christy Martin) och fattade något slags bedömning på olika kriterier .. vilket mynnade ut i ett rätt korkat oavgjort domslut! Det skulle väl föreställa vara salomoniskt.
Det fanns en god laddning mellan de två i själva fighten, och de var båda två ganska så utpumpade efteråt, men då kramade de om varann och vid efterföljande intervju gav de varande komplimanger och beröm. ”Jag är cool med en draw/oavgjort .. jag trodde jag vunnit, men det är cool, jag köper det!”, sa Mike efteråt. ”Jag gillar inte oavgjort”, sa Roy, ”men i det här fallet är det cool för mig också!” Och han tillade: ”Om det gjorde ont? Allt den mannen gör gör ont!” Och tillfrågad om han var rädd för sin hälsa svarade han: ”Jag var rädd för att bli träffad av en riktig propp, så jag var tvungen att låsa lite och trixa lite, men det var okej.” Varpå Tyson bröt in: ”Ni är oroliga för hans hälsa ..! Vad med mig? Jag har varit borta i femton år .. han har varit borta i två, och ni är bekymrade om honom! Inget bryr sig om stackars mig!” Och tillade: ”Om jag skulle blivit träffad av Jones? .. jag blev träffad, och jag gick direkt över till plan B: jag slog tillbaka!”
Denna pay-per-view show lär ha dragit in åtskilliga miljoner i intäkter, vilkas överskott skall gå till välgörande ändamål. Nu hotade båda efteråt att göra om ”äventyret” för att dra in mer pengar, kanske på flera håll runt jordklotet.
..OCH ”IRON” MIKE TYSON & ROY JONES BJÖD PÅ SHOW!
Till sist äntrade de så ringen, två odödliga legendarer – Mike Tyson, 54 (50-6/44 KO) och Roy Jones Jr, 51 (66-9/47 KO) – för 8 ronders exhibition (2-minuters; 12 ounce handskar), efter ett herrans ståhej om detta i veckor och månader i förväg och efter spekulation om det bara skulle bli vänlig lek eller fullt krig. Det blev fight på allvar, för den gamle ”Iron” Mike återuppstod faktiskt om än i åldrad skepnad och kom till verket med ”bad intensions” .. han laddade på från start, men hans urstyve, suveränt skicklige defensivt inriktade motståndare neutraliserade Tysons anfall, knöt blixtsnabbt upp honom och saboterade varje tillfälle till slagväxling, och domaren Ray Corona fick ett digert jobb att ta isär dem. Varpå Tyson kom farande igen och laddade på nytt för fullt!
Faktum är att Tyson gjorde det hela riktigt intressant och verkligen bjöd på kamp, och Jones gjorde ingalunda bort sig även om han förhindrade att det blev en stor fight. Men det var på riktigt, och det var inte alls dumt av två åldrande gentlemen! Hade det varit riktig bedömning hade Mike Tyson vunnit varenda rond av fighten; han gjorde helt klart det riktiga jobbet i ringen. Nu satt det en jury (bestående av gamla mästerboxarna Chad Dawson, Vinnie Pazienza och Christy Martin) och fattade något slags bedömning på olika kriterier .. vilket mynnade ut i ett rätt korkat oavgjort domslut! Det skulle väl föreställa vara salomoniskt.
Det fanns en god laddning mellan de två i själva fighten, och de var båda två ganska så utpumpade efteråt, men då kramade de om varann och vid efterföljande intervju gav de varande komplimanger och beröm. ”Jag är cool med en draw/oavgjort .. jag trodde jag vunnit, men det är cool, jag köper det!”, sa Mike efteråt. ”Jag gillar inte oavgjort”, sa Roy, ”men i det här fallet är det cool för mig också!” Och han tillade: ”Om det gjorde ont? Allt den mannen gör gör ont!” Och tillfrågad om han var rädd för sin hälsa svarade han: ”Jag var rädd för att bli träffad av en riktig propp, så jag var tvungen att låsa lite och trixa lite, men det var okej.” Varpå Tyson bröt in: ”Ni är oroliga för hans hälsa ..! Vad med mig? Jag har varit borta i femton år .. han har varit borta i två, och ni är bekymrade om honom! Inget bryr sig om stackars mig!” Och tillade: ”Om jag skulle blivit träffad av Jones? .. jag blev träffad, och jag gick direkt över till plan B: jag slog tillbaka!”
Denna pay-per-view show lär ha dragit in åtskilliga miljoner i intäkter, vilkas överskott skall gå till välgörande ändamål. Nu hotade båda efteråt att göra om ”äventyret” för att dra in mer pengar, kanske på flera håll runt jordklotet.