Den svenske tungviktsmästaren i proffsboxning Pezhman Seifkhani och hans coach Kamran Kabinejad bestods ett starkt och initierat porträtt i dagens DN, en mycket läsvärd och intressant artikel som ger en inblick i bakgrunden till den tuffa värld många av våra boxare kämpat sig upp ur. Både Pezhman och Kamran kommer från en hård start i livet. Idag är de på en betydligt bättre plats, mycket tack vare den nisch och framgång de förmått ge sig själva, och varann, inom boxningen. Men det har ofta varit en tuff resa på alla de sätt, att ta sig till den position de nu är i.
Men inte heller dagens situation är en särskilt given plats för lugn och ro, även om en viss trygghet finns i de uppnådda resultaten. Den regerande SM-kungen är idag en rankad man på EBU:s topp 30 lista över de främsta européerna i tungvikt, men han är också en man med bekymmer omkring sina främsta vapen i boxningsringen. Efter senaste kampen, SM-segern över Awadh Tamim i juni, har han haft problem med högernäven, som måst vila. Och han dras sedan länge med armbågsproblem, där det måste till en operation på båda armbågarna, för att kunna nyttja möjligheten att slå ut slagen ordentligt. Den har blivit framflyttad i tid, men är nu på ”g”. Kamran, som varit en av det svenska proffsgamets viktigaste och mest frekventa arrangörer har, inte minst pga ankaret Pezhmans rådande inaktivitet, inte kunnat anordna tävlingar. Det har också en del att göra med det otroligt ’krångliga’ och begränsande svenska systemet – hämmat av politisk byråkrati; egentligen en helt onödig och konstlad pålaga – att göra. Det är något som i hög grad komplicerar möjligheterna att få till tävlingar. Ett försök att samarrangera i utlandet, i Spanien i oktober, fick av andra praktiska skäl (sjukdom mm) ställas in. Det gick ut över de övriga i gänget i Team Fight Life – Patricia Berghult, Marios Kollias, Paolo Magui mfl – som blev utan match, och har varit så nu en tid. Kamran, om dagsläget: ”Vi kommer, troligtvis, att göra ett nytt försök, med åtminstone Paolo i match, i Marbella i Spanien den 18 november, och vi har troligen en bra fight för Marios i december men den det är mest synd om är Patricia som är lite ”i limbo” .. inget vettigt att få till utomlands för, och ingen bra situation för här hemma heller. Vi pratar om alternativ för henne i en tävling i Sverige på nästa år, men har inget konkret i sikte. Såvida inte Armand Krajnc utnyttjar henne till att dra folk till sin show i Malmö i februari. Det vore nåt, kanske!”
PEZHMAN & KAMRAN
Den svenske tungviktsmästaren i proffsboxning Pezhman Seifkhani och hans coach Kamran Kabinejad bestods ett starkt och initierat porträtt i dagens DN, en mycket läsvärd och intressant artikel som ger en inblick i bakgrunden till den tuffa värld många av våra boxare kämpat sig upp ur.
Både Pezhman och Kamran kommer från en hård start i livet. Idag är de på en betydligt bättre plats, mycket tack vare den nisch och framgång de förmått ge sig själva, och varann, inom boxningen. Men det har ofta varit en tuff resa på alla de sätt, att ta sig till den position de nu är i.
Men inte heller dagens situation är en särskilt given plats för lugn och ro, även om en viss trygghet finns i de uppnådda resultaten. Den regerande SM-kungen är idag en rankad man på EBU:s topp 30 lista över de främsta européerna i tungvikt, men han är också en man med bekymmer omkring sina främsta vapen i boxningsringen. Efter senaste kampen, SM-segern över Awadh Tamim i juni, har han haft problem med högernäven, som måst vila. Och han dras sedan länge med armbågsproblem, där det måste till en operation på båda armbågarna, för att kunna nyttja möjligheten att slå ut slagen ordentligt. Den har blivit framflyttad i tid, men är nu på ”g”. Kamran, som varit en av det svenska proffsgamets viktigaste och mest frekventa arrangörer har, inte minst pga ankaret Pezhmans rådande inaktivitet, inte kunnat anordna tävlingar. Det har också en del att göra med det otroligt ’krångliga’ och begränsande svenska systemet – hämmat av politisk byråkrati; egentligen en helt onödig och konstlad pålaga – att göra. Det är något som i hög grad komplicerar möjligheterna att få till tävlingar. Ett försök att samarrangera i utlandet, i Spanien i oktober, fick av andra praktiska skäl (sjukdom mm) ställas in. Det gick ut över de övriga i gänget i Team Fight Life – Patricia Berghult, Marios Kollias, Paolo Magui mfl – som blev utan match, och har varit så nu en tid.
Kamran, om dagsläget: ”Vi kommer, troligtvis, att göra ett nytt försök, med åtminstone Paolo i match, i Marbella i Spanien den 18 november, och vi har troligen en bra fight för Marios i december men den det är mest synd om är Patricia som är lite ”i limbo” .. inget vettigt att få till utomlands för, och ingen bra situation för här hemma heller. Vi pratar om alternativ för henne i en tävling i Sverige på nästa år, men har inget konkret i sikte. Såvida inte Armand Krajnc utnyttjar henne till att dra folk till sin show i Malmö i februari. Det vore nåt, kanske!”