Mikaela ”Desiny” Laurén (nu 25-3/10 KO) har aldrig varit bättre i en boxningsring än hon var i Eriksdalshallen i Stockholm på lördagskvällen. Hur hon mitt i det kaos som föregått VM-fighten – med utbytt motståndare, promotion-problem upp över öronen, ny omställning till en helt annorlunda motståndare mm – kunde förmå koncentrera sig och ladda ur all aggression så fokuserad och så prickfritt perfekt är helt enkelt beundransvärt. Otroligt bra gjort!
Hon gav aldrig utmanaren Victoria ”La Reina de Guerra” Cisneros (nu 11-18-2-2NC) – trots sitt fläckiga record en riktigt tuff och hård dam – minsta chans! Mikaela kom ut koncentrerad till max, tog kommandot från sekund ett, utnyttjade längd och räckvidd nästan perfekt och visade sig helt överlägsen på distans, tog sig behärskat ur de relativt få situationer där hon fångades in av Cisneros vid repen och i hörn och återtog position från mitten av ringen. Det var helt enkelt en mästerlig prestation!
Cisneros, som tog matchen på kort varsel men var i full träning, kom in relativt sent till Stockholm och led nog faktiskt lite av tidsomställning, kämpade ursinnigt tappert – men räckte inte till .. hon fick stryk av en Laurén som var ute för att visa allt och alla att hon var värdig WBC-bältet i lätt mellan och nu imponerade hon storligen..! WBC supervisor Malte Müller-Michaelis konstaterade efteråt med lätt förvånat uttryck ”hur mycket bättre Laurén nu var än mot Lopes (då hon vann VM-titeln)” ..!
Efter solklar dominans i tre ronder så ökade hon trycket än mer i fjärde, fick upp Cisneros i repen och öste på med slag där en serie tog mycket bra – och där hade ringdomare Guido Cavalleri från Italien sett nog .. på 1.06 av ronden dök han emellan och bröt matchen rakt av!
Cisneros var dock fortfarande på benen och amerikanska hörnan protesterade, men det var ett korrekt domslut, mycket precist och skickligt tajmat – utmärkt ingripande!
DÅ kokade Eriksdalshallen! Stämningen bland de 1200 åskådarna var under kvällen synnerligen god – förmatcherna, trots enbart relativt nya aktörer, var riktigt bra – och när väl huvudmatchen kom på hade announcer Paolo Roberto piskat upp stämningen till max, och när väl Dogge Doggelito rappade in Mikaela till ringen – med Cisneros väntande i Mexikansk sombrero och full strids-regalia – så kokade hallen, och därefter togs amerikanska nationalhymnen entusiastiskt emot och sen drog publiken manstarkt i under svenska nationalsången. Alla sjöng! Fantastiskt!
Det hela blev således till en klang och jubelföreställning. Till det bidrog de tre förmatcherna, separerade åt av gott uppskattade musikuppträden. Först ut under kvällen var Edward Björklund (nu 1-1-1/1 KO) som i fjädervikt mötte hyggligt rutinerade polacken Damian Lawniczak (nu 2-11-1) och åter igen – förlust förra gången – fick Edward en tuff resa, tappade nervöst första ronden och hade sedan problem att ta sig ikapp, fick delade domslut i följande ronder och förmådde få till en hygglig men inte helt övertygande sista rond .. i vad som dock var en rivig och spännande match, och domslutet kom ut oavgjort .. två domare hade 38-38 och överröstade tredje domaren som hade knapp svensk seger. En jobbig kväll för Edward, som var besviken efteråt.
Superb Laurén krossade Cisneros!
Mikaela ”Desiny” Laurén (nu 25-3/10 KO) har aldrig varit bättre i en boxningsring än hon var i Eriksdalshallen i Stockholm på lördagskvällen. Hur hon mitt i det kaos som föregått VM-fighten – med utbytt motståndare, promotion-problem upp över öronen, ny omställning till en helt annorlunda motståndare mm – kunde förmå koncentrera sig och ladda ur all aggression så fokuserad och så prickfritt perfekt är helt enkelt beundransvärt. Otroligt bra gjort!
Hon gav aldrig utmanaren Victoria ”La Reina de Guerra” Cisneros (nu 11-18-2-2NC) – trots sitt fläckiga record en riktigt tuff och hård dam – minsta chans! Mikaela kom ut koncentrerad till max, tog kommandot från sekund ett, utnyttjade längd och räckvidd nästan perfekt och visade sig helt överlägsen på distans, tog sig behärskat ur de relativt få situationer där hon fångades in av Cisneros vid repen och i hörn och återtog position från mitten av ringen. Det var helt enkelt en mästerlig prestation!
Cisneros, som tog matchen på kort varsel men var i full träning, kom in relativt sent till Stockholm och led nog faktiskt lite av tidsomställning, kämpade ursinnigt tappert – men räckte inte till .. hon fick stryk av en Laurén som var ute för att visa allt och alla att hon var värdig WBC-bältet i lätt mellan och nu imponerade hon storligen..! WBC supervisor Malte Müller-Michaelis konstaterade efteråt med lätt förvånat uttryck ”hur mycket bättre Laurén nu var än mot Lopes (då hon vann VM-titeln)” ..!
Efter solklar dominans i tre ronder så ökade hon trycket än mer i fjärde, fick upp Cisneros i repen och öste på med slag där en serie tog mycket bra – och där hade ringdomare Guido Cavalleri från Italien sett nog .. på 1.06 av ronden dök han emellan och bröt matchen rakt av!
Cisneros var dock fortfarande på benen och amerikanska hörnan protesterade, men det var ett korrekt domslut, mycket precist och skickligt tajmat – utmärkt ingripande!
DÅ kokade Eriksdalshallen! Stämningen bland de 1200 åskådarna var under kvällen synnerligen god – förmatcherna, trots enbart relativt nya aktörer, var riktigt bra – och när väl huvudmatchen kom på hade announcer Paolo Roberto piskat upp stämningen till max, och när väl Dogge Doggelito rappade in Mikaela till ringen – med Cisneros väntande i Mexikansk sombrero och full strids-regalia – så kokade hallen, och därefter togs amerikanska nationalhymnen entusiastiskt emot och sen drog publiken manstarkt i under svenska nationalsången. Alla sjöng! Fantastiskt!
Det hela blev således till en klang och jubelföreställning. Till det bidrog de tre förmatcherna, separerade åt av gott uppskattade musikuppträden. Först ut under kvällen var Edward Björklund (nu 1-1-1/1 KO) som i fjädervikt mötte hyggligt rutinerade polacken Damian Lawniczak (nu 2-11-1) och åter igen – förlust förra gången – fick Edward en tuff resa, tappade nervöst första ronden och hade sedan problem att ta sig ikapp, fick delade domslut i följande ronder och förmådde få till en hygglig men inte helt övertygande sista rond .. i vad som dock var en rivig och spännande match, och domslutet kom ut oavgjort .. två domare hade 38-38 och överröstade tredje domaren som hade knapp svensk seger. En jobbig kväll för Edward, som var besviken efteråt.