Fernström Promotions i samarbete med Haninge BK bjöd på en alldeles utmärkt boxningsshow på lördag eftermiddag/kväll i En Arena (Globenområdet) i Stockholm med åtta proffsmatcher på programmet inför ett packat hus med ca 600 gäster, sittande och stående publik, med ett härligt tryck när favoriterna äntrade ringen. Det var så fullspikat att mot slutet trängde sig ståplatspubliken fram till ringens ena sida – där de i princip stod kloss an till och omkring poängdomare Andreas Stenberg (ett potentiellt problem att lösa för framtida shower) och boxarna fick bana sig väg fram till ringen nästan a la legendariska Blue Horizon i Philadelphia, USA (där ’ushers’ leder in boxarna vrålandes ”fighter coming through!”). Det var den slags stämning här också!
Samtliga svenska boxare gick segrande ur sina bataljer men nästan alla fick slita hårt och några matcher var mycket jämna. Det började dock rent illa.
Första par ut var Rocco Wadell (2-0/1 KO inför fight) från Timrå/Haninge mot Konrad Jaworski (1-1/1 KO), Polen där den gästande boxaren gick ner för matchens första och enda slag, en vänster in i mellangärdet som uppenbarligen stötte polackens armbåge in i veka livet så att han gick omgående i backen .. ringdomare Åke Johansson tvekade något över den besynnerliga situation, manade Jaworski att resa sig och denne gjorde ett lamt försök men sjönk sen ihop igen, och Åke dömde då ut honom, KO, då han legat ca 15 sekunder på golvet. Total tid: 23 sekunder! ”Och jag som svält och tränat och slitit och förberett mig och ville ha en riktig fight och så blir det så här!”, sa Rocco efteråt och slog ut med händerna. Snopet var det.
Andra fighten blev desto bättre. Debuterande Laziz Sharifov, Haninge ställdes mot förhållandevis bevandrade proffset Peter Peric (5-4/4 KO) i lätt welter, och detta blev inledningsvis en riktigt hård fight, men Laziz plockade ronderna på smarta förflyttningar – en lurig ’switch’ mitt i handgemäng från vänster till höger gard och vice versa – och blixtrande vackra varierade slag. Ronderna var ytterst jämna, men korrekt till Laziz, tills slutet av tredje och slutomgången då han dominerade klart. Och det mot en vass motståndare – det var mycket bra gjort. Samtliga domare hade 40-36. Den snyggaste debuten på länge!
Tredje matchen blev en huggsexa i lätt mellanvikt, med massor av ge och ta och synnerligen publikvänligt – populärt till tusen – mellan Yaffet Amaniel (2-0/1 KO före fight) mot Filip Rzadek (2-6/1 KO), Polen, där den senare visade sig vara långt bättre än record indikerade. Polacken tycktes ta första ronden och andra var ytterst jämn, men sedan segade sig Yaffet upp till ett övertag, men det fanns likväl fog för ena domarrösten, som fick till oavgjort (38-38) medan övriga två poängdomare såg matchen klart svensk (40-36, 40-35), vilket var direkt smickrande för Yaffet. Populärt dock, om än mer underhållande än bra.
Kamp nummer fyra hade lite comeback-karaktär för Marcus Alberts (4-1/2 KO) efter nederlaget senast och nu ställdes ’söderkisen’ mot relativt färske Predrag Jevtic (1-1), Serbien i en match i cruiservikt, som fick en hel del låsningar och bök och lite brottning men där dock svensken stod för boxningen och dominerade samtliga fyra ronder utan att glänsa (40-36 x 3). Han var dock lycklig som en lärka efteråt och han gjorde ett strongt jobb. Nu är han på ’g’ igen.
Femte match visade upp Katrineholms Simon Engström (1-0/1 KO) i andra proffsstarten mot lika nye men dock dugligt starke Pjotr Russkih (0-0-1), och faktum är att Simon skaffat sig en kompakt, väl sammanhållen gard och stil, utomordentligt vältränad, som ger honom möjlighet att utnyttja sin utmärkta slagkraft, och han börjar nu se ut som ett riktigt proffs – och han levererar, boxar klyftigt och jobbade sig inpå Russkih, lyckades sänka honom kort i andra, tog kallt upp jakten i tredje och slog ner est-ryssen två gånger till, varvid Pjotr liggandes på alla fyra räknades ut av Åke Johansson; KO 4, tid 1:25. Starkt och snyggt! Det kommer en proffsgala i Katrineholm i oktober (28/10) .. och nu kommer den att dra folk!
Match nr 6 bjöd på Stockholms nya KO-kung, mellanviktaren Ahmed Rossi (nu 2-0/2 KO – båda i första ronden), coachad av Leffe Carlsson. Rossi är en närmast försynt ung man, som inte gör mycket väsen utanför ringen men innanför repen blir han en tiger som blixtrande snabbt med våldsam kraft slukar sitt byte – nu gick han direkt på jakt efter tuffe serben Goran Sucevic (2-0-1/1 KO), som han på en dryg minut, då redan träffad av ett par hårda snytingar, drev upp i dennes eget ringhörn och drämde in en nära fullträff, som momentant släckte lyset för serben, men ringdomare Håkan Sindemark kastade sig in och bröt direkt och höll Sucevic uppe i ringhörnan – han kunde ha kostat på sig en räkning och kollat läget, men det var ändå inte fel brutet och hade inte Håkan fångat honom hade han gått ner .. och det kom inga protester från serberna. TKO 1, tid: 1:04.
I sjunde matchen hamnade Johannes Vinasco (3-0/2 KO före fight) i ett ’krig’ med långe och betydligt bättre än record Ruslan Mokrytskyi (1-3/1 KO) från Polen. Dessa båda lätta mellanviktare bjöd på en riktigt tuff batalj, där polacken ganska så klart vann första ronden på långa, raka slag, medan Johannes inte alls fann rytm och lägen. I andra kom svensken bättre och krigade hem den ronden men i tredje var på nytt fångad på lång distans och fick bara egen utdelning sporadiskt, men han fick den ronden även om det var mycket jämnt. Sedan krigade han hem fjärde och slutsegern med 39-37 hos samtliga domare.
Åttonde och sista match var Robin ”Robz” Safar (nu 3-0/2 KO) som fick en tuff batalj mot kampsports-stjärnan och ibland proffsboxaren Djordje Markovic (2-3-1/1 KO), ett muskelpaket från Serbien som swingade en livsfarlig överhands-råsop, vilken dock Robin läste rätt lätt, och sen kröp in i musselgard som inte var lätt att dyrka upp. Robin stod dock för allt gediget arbete och även om det var en spännande holmgång så var det poängmässigt klart Safar hela vägen och han tog fyra snygga rondvinster och en god arbetsseger (40-36 x 3). Det var ett nyttigt jobb, och denne unge lätte tungviktare visade åter att han är en absolut framtidsman.
Såväl Europamästare Anthony Yigit som VM-utmanare Mikaela Laurén var med i publiken, placerade på hederssektionen, och båda blev intervjuade i pausen, där Yigit nu påtalade att han har flyttat hem och hans nya bas är framöver Stockholm – med Vedran Akrap som ny head coach – och han uppmanade alla att sluta upp till hans kommande EM-kamp mot Sandor Martin den 30/9 .. och Mikaela uttryckte både lättnad och stora förhoppningar om seger i sin kommande VM-match mot Cecilia Braekhus (21/10).
Laurén gick sedan ring card-flicka i avslutande Safar-Markovic-matchen och visade skickligt hur det jobbet skall göras!
UTMÄRKT BOXNINGSSHOW I EN ARENA – ALLA SVENSKA PROFFS VANN
Fernström Promotions i samarbete med Haninge BK bjöd på en alldeles utmärkt boxningsshow på lördag eftermiddag/kväll i En Arena (Globenområdet) i Stockholm med åtta proffsmatcher på programmet inför ett packat hus med ca 600 gäster, sittande och stående publik, med ett härligt tryck när favoriterna äntrade ringen. Det var så fullspikat att mot slutet trängde sig ståplatspubliken fram till ringens ena sida – där de i princip stod kloss an till och omkring poängdomare Andreas Stenberg (ett potentiellt problem att lösa för framtida shower) och boxarna fick bana sig väg fram till ringen nästan a la legendariska Blue Horizon i Philadelphia, USA (där ’ushers’ leder in boxarna vrålandes ”fighter coming through!”). Det var den slags stämning här också!
Samtliga svenska boxare gick segrande ur sina bataljer men nästan alla fick slita hårt och några matcher var mycket jämna. Det började dock rent illa.
Första par ut var Rocco Wadell (2-0/1 KO inför fight) från Timrå/Haninge mot Konrad Jaworski (1-1/1 KO), Polen där den gästande boxaren gick ner för matchens första och enda slag, en vänster in i mellangärdet som uppenbarligen stötte polackens armbåge in i veka livet så att han gick omgående i backen .. ringdomare Åke Johansson tvekade något över den besynnerliga situation, manade Jaworski att resa sig och denne gjorde ett lamt försök men sjönk sen ihop igen, och Åke dömde då ut honom, KO, då han legat ca 15 sekunder på golvet. Total tid: 23 sekunder! ”Och jag som svält och tränat och slitit och förberett mig och ville ha en riktig fight och så blir det så här!”, sa Rocco efteråt och slog ut med händerna. Snopet var det.
Andra fighten blev desto bättre. Debuterande Laziz Sharifov, Haninge ställdes mot förhållandevis bevandrade proffset Peter Peric (5-4/4 KO) i lätt welter, och detta blev inledningsvis en riktigt hård fight, men Laziz plockade ronderna på smarta förflyttningar – en lurig ’switch’ mitt i handgemäng från vänster till höger gard och vice versa – och blixtrande vackra varierade slag. Ronderna var ytterst jämna, men korrekt till Laziz, tills slutet av tredje och slutomgången då han dominerade klart. Och det mot en vass motståndare – det var mycket bra gjort. Samtliga domare hade 40-36. Den snyggaste debuten på länge!
Tredje matchen blev en huggsexa i lätt mellanvikt, med massor av ge och ta och synnerligen publikvänligt – populärt till tusen – mellan Yaffet Amaniel (2-0/1 KO före fight) mot Filip Rzadek (2-6/1 KO), Polen, där den senare visade sig vara långt bättre än record indikerade. Polacken tycktes ta första ronden och andra var ytterst jämn, men sedan segade sig Yaffet upp till ett övertag, men det fanns likväl fog för ena domarrösten, som fick till oavgjort (38-38) medan övriga två poängdomare såg matchen klart svensk (40-36, 40-35), vilket var direkt smickrande för Yaffet. Populärt dock, om än mer underhållande än bra.
Kamp nummer fyra hade lite comeback-karaktär för Marcus Alberts (4-1/2 KO) efter nederlaget senast och nu ställdes ’söderkisen’ mot relativt färske Predrag Jevtic (1-1), Serbien i en match i cruiservikt, som fick en hel del låsningar och bök och lite brottning men där dock svensken stod för boxningen och dominerade samtliga fyra ronder utan att glänsa (40-36 x 3). Han var dock lycklig som en lärka efteråt och han gjorde ett strongt jobb. Nu är han på ’g’ igen.
Femte match visade upp Katrineholms Simon Engström (1-0/1 KO) i andra proffsstarten mot lika nye men dock dugligt starke Pjotr Russkih (0-0-1), och faktum är att Simon skaffat sig en kompakt, väl sammanhållen gard och stil, utomordentligt vältränad, som ger honom möjlighet att utnyttja sin utmärkta slagkraft, och han börjar nu se ut som ett riktigt proffs – och han levererar, boxar klyftigt och jobbade sig inpå Russkih, lyckades sänka honom kort i andra, tog kallt upp jakten i tredje och slog ner est-ryssen två gånger till, varvid Pjotr liggandes på alla fyra räknades ut av Åke Johansson; KO 4, tid 1:25. Starkt och snyggt! Det kommer en proffsgala i Katrineholm i oktober (28/10) .. och nu kommer den att dra folk!
Match nr 6 bjöd på Stockholms nya KO-kung, mellanviktaren Ahmed Rossi (nu 2-0/2 KO – båda i första ronden), coachad av Leffe Carlsson. Rossi är en närmast försynt ung man, som inte gör mycket väsen utanför ringen men innanför repen blir han en tiger som blixtrande snabbt med våldsam kraft slukar sitt byte – nu gick han direkt på jakt efter tuffe serben Goran Sucevic (2-0-1/1 KO), som han på en dryg minut, då redan träffad av ett par hårda snytingar, drev upp i dennes eget ringhörn och drämde in en nära fullträff, som momentant släckte lyset för serben, men ringdomare Håkan Sindemark kastade sig in och bröt direkt och höll Sucevic uppe i ringhörnan – han kunde ha kostat på sig en räkning och kollat läget, men det var ändå inte fel brutet och hade inte Håkan fångat honom hade han gått ner .. och det kom inga protester från serberna. TKO 1, tid: 1:04.
I sjunde matchen hamnade Johannes Vinasco (3-0/2 KO före fight) i ett ’krig’ med långe och betydligt bättre än record Ruslan Mokrytskyi (1-3/1 KO) från Polen. Dessa båda lätta mellanviktare bjöd på en riktigt tuff batalj, där polacken ganska så klart vann första ronden på långa, raka slag, medan Johannes inte alls fann rytm och lägen. I andra kom svensken bättre och krigade hem den ronden men i tredje var på nytt fångad på lång distans och fick bara egen utdelning sporadiskt, men han fick den ronden även om det var mycket jämnt. Sedan krigade han hem fjärde och slutsegern med 39-37 hos samtliga domare.
Åttonde och sista match var Robin ”Robz” Safar (nu 3-0/2 KO) som fick en tuff batalj mot kampsports-stjärnan och ibland proffsboxaren Djordje Markovic (2-3-1/1 KO), ett muskelpaket från Serbien som swingade en livsfarlig överhands-råsop, vilken dock Robin läste rätt lätt, och sen kröp in i musselgard som inte var lätt att dyrka upp. Robin stod dock för allt gediget arbete och även om det var en spännande holmgång så var det poängmässigt klart Safar hela vägen och han tog fyra snygga rondvinster och en god arbetsseger (40-36 x 3). Det var ett nyttigt jobb, och denne unge lätte tungviktare visade åter att han är en absolut framtidsman.
Såväl Europamästare Anthony Yigit som VM-utmanare Mikaela Laurén var med i publiken, placerade på hederssektionen, och båda blev intervjuade i pausen, där Yigit nu påtalade att han har flyttat hem och hans nya bas är framöver Stockholm – med Vedran Akrap som ny head coach – och han uppmanade alla att sluta upp till hans kommande EM-kamp mot Sandor Martin den 30/9 .. och Mikaela uttryckte både lättnad och stora förhoppningar om seger i sin kommande VM-match mot Cecilia Braekhus (21/10).
Laurén gick sedan ring card-flicka i avslutande Safar-Markovic-matchen och visade skickligt hur det jobbet skall göras!