Budet kom som ett dråpslag! Högst oväntat och fullständigt oförberett nåddes idrottsvärlden idag på morgonen av nyheten att Jack Johnsén gått bort under natten. Han hade en tid lidit av kraftig förkylning, möjligen lunginflammation, men ganska typiskt denne genomgode men hårde man viftade han bort läkarbesök med att ”det ordnar sig strax”. Han avled i sömnen i natt. Han blev blott 52 år gammal.
Jack Johnsén var en legend i boxningskretsar – en omsusad KO-kung av det slag mytisk berömmelse skapas – men han var också en synnerligen älskad idrottsledare. Han var en av ”the good guys”, en alltid glad och optimistisk kraft som skapade talanger och byggde för framtiden i sitt älskade BK Kungälv och som bäst planerade för nya proffsgalor under det kommande året. Han var mitt i en framgångsrik ledargärning, där vi trodde oss bara sett början på vad som komma skulle.
Han dök upp oväntat och med ett brak på boxningsscenen, tränad av Thörner Åhsman och Ove Antonsson i Hisingens BK säsongen 1982-83, från ingenstans till nationell berömmelse på rekordtid. Med blott 5 matchers rutin, låt vara redan fruktad knockout-man, togs han ut i landslaget på 91 kg tungviktsplatsen för att möta världsesset Henry Milligan på USA-galan i Scandinavium – det gick nu inte vägen, men det faktum att han skakade Milligan och gav honom en ruggig fight gjorde honom till ett tungt namn. Han var given i nästa års returmatch mot USA och ställdes då mot lika hårde Michael Bentt – sedermera WBO-VM-kung i tungvikt – och föll på poäng ytterst knappt efter ett delat domslut, 2-1. Då var hans rykte som fullständigt orädd, stentuff slugger grundmurat. Totalt gjorde Jack sex ordinarie landskamper och fyra turneringar i blågult, och de åren var han ständigt kandidat till SM-guldet men föll mot konkurrenterna och världsnamnen Roger Andersson och Håkan Brock fram tills han vann sitt efterlängtade SM-guld 1985. Därefter strulade det med skador och annat som kostade honom en ny SM-seger. Han avslutade karriären med ett par hyggliga år i Redbergslids BK och gjorde totalt 60 matcher innan han lade handskarna på hyllan – då hade han flirtat med planer på en proffskarriär en tid, svåra saker att genomföra med proffsboxningsförbud i landet – och koncentrerade istället krafterna på sin firma i anläggningsbranschen.
Han jobbade med allt inom markanläggning, från schaktning till VA och finish. Då hade han flyttat till Kungälv, där han nu med tiden kom att engagera sig i BK Kungälv, som tränare och ledare och under 2000-talet kom han att bli den arrangörskraft som åter lyfte upp de klassiska tävlingarna, boxningen i galaform. Flera år i rad ordnade nu BKK västra Sveriges främsta galor och från 2011 lyfte man arrangemanget ett steg till med att toppa med proffsmatcher.
Jack är far till tre barn, sonen Kristoffer och döttrarna Johanna och Elin. Elin är elitspelare i handboll, med en hästspark i högern, påminnandes om faderspåbrået.
Vid sin alldeles på tok för tidiga bortgång arbetade Jack Johnsén med planerna på en tänkt större utomhusgala i Kungälv, i Bohus Fästning. En stor och fascinerande idé. En chockad boxningsvärld befarar att idén dog med sin formgivare. En av de goda grabbarna är borta.
Du kommer att vara sorgligt saknad, Jack Johnsén.
Olof Johansson/Peter Hagby
Klubbledaren och promotorn Jack Johnsén är död
Jack Johnsén var en legend i boxningskretsar – en omsusad KO-kung av det slag mytisk berömmelse skapas – men han var också en synnerligen älskad idrottsledare. Han var en av ”the good guys”, en alltid glad och optimistisk kraft som skapade talanger och byggde för framtiden i sitt älskade BK Kungälv och som bäst planerade för nya proffsgalor under det kommande året. Han var mitt i en framgångsrik ledargärning, där vi trodde oss bara sett början på vad som komma skulle.
Han dök upp oväntat och med ett brak på boxningsscenen, tränad av Thörner Åhsman och Ove Antonsson i Hisingens BK säsongen 1982-83, från ingenstans till nationell berömmelse på rekordtid. Med blott 5 matchers rutin, låt vara redan fruktad knockout-man, togs han ut i landslaget på 91 kg tungviktsplatsen för att möta världsesset Henry Milligan på USA-galan i Scandinavium – det gick nu inte vägen, men det faktum att han skakade Milligan och gav honom en ruggig fight gjorde honom till ett tungt namn. Han var given i nästa års returmatch mot USA och ställdes då mot lika hårde Michael Bentt – sedermera WBO-VM-kung i tungvikt – och föll på poäng ytterst knappt efter ett delat domslut, 2-1. Då var hans rykte som fullständigt orädd, stentuff slugger grundmurat. Totalt gjorde Jack sex ordinarie landskamper och fyra turneringar i blågult, och de åren var han ständigt kandidat till SM-guldet men föll mot konkurrenterna och världsnamnen Roger Andersson och Håkan Brock fram tills han vann sitt efterlängtade SM-guld 1985. Därefter strulade det med skador och annat som kostade honom en ny SM-seger. Han avslutade karriären med ett par hyggliga år i Redbergslids BK och gjorde totalt 60 matcher innan han lade handskarna på hyllan – då hade han flirtat med planer på en proffskarriär en tid, svåra saker att genomföra med proffsboxningsförbud i landet – och koncentrerade istället krafterna på sin firma i anläggningsbranschen.
Han jobbade med allt inom markanläggning, från schaktning till VA och finish. Då hade han flyttat till Kungälv, där han nu med tiden kom att engagera sig i BK Kungälv, som tränare och ledare och under 2000-talet kom han att bli den arrangörskraft som åter lyfte upp de klassiska tävlingarna, boxningen i galaform. Flera år i rad ordnade nu BKK västra Sveriges främsta galor och från 2011 lyfte man arrangemanget ett steg till med att toppa med proffsmatcher.
Jack är far till tre barn, sonen Kristoffer och döttrarna Johanna och Elin. Elin är elitspelare i handboll, med en hästspark i högern, påminnandes om faderspåbrået.
Vid sin alldeles på tok för tidiga bortgång arbetade Jack Johnsén med planerna på en tänkt större utomhusgala i Kungälv, i Bohus Fästning. En stor och fascinerande idé. En chockad boxningsvärld befarar att idén dog med sin formgivare. En av de goda grabbarna är borta.
Du kommer att vara sorgligt saknad, Jack Johnsén.
Olof Johansson/Peter Hagby